Förlåt, nu kommer jag var lite kryptisk. Inte skriva rätt ut vad det är jag pratar om osv. Det måste få vara så ibland också. Visst hade jag kunnat välja att inte skriva nåt alls, men jag känner att jag måste få göra det. Skriva av mig.
Det är ibland jobbigt att fatta vissa beslut. Man går och velar ett bra tag. Man vill, men samtidigt inte. Nästa dag vaknar man på bra humör, och då skulle man kunna tacka ja till vad som helst. Till och med till att käka daggmask eller springa ett varv naken runt polishuset. (Eller göra dessa två saker samtidigt?) Dagen därpå vaknar man på fel sida, och säger nej till allt och alla.
Men det är de gånger, när man velar som mest fram och tillbaka, som det är så skönt med vänner som hjälper en att fatta besluten. (Eller i detta fall - beslutET.)
Så tråkigt bara när folks åsikter om en ska få en att säga nej, när man kanske egentligen - eller i alla fall till 80% - ville tacka ja.
Men nu vet jag att det definitivt blir 100% NEJ. Och jag tackar ödmjukast för beslutshjälpen!
Jag säger vänligt men bestämt: Nej, tack. Och det kunde inte kännas mer rätt!
Ursäkta det kryptiska igen. Ska gottgöra det hela med nåt roligare så småningom.
Hoppas ni får en trevlig fredagkväll! Glöm inte att heja på Mattias i Let's dance..! :)
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar