En eller ett?

Något jag gått och funderat på ett tag är det här med ordet "repetition". Instresserad som jag är av vårt svenska språk, så kan jag inte undgå att undra varför man säger EN repetition, men ETT rep.

Någon som vet?

Rep är ju en förkortning av repetition - ett väl använt ord i framförallt musikkretsar. Men varför har det blivit att man säger "ett rep" och "repet" (best. form singular) samt "repen" (best. form plural).

Det borde ju snarare heta "en rep", "repen" (best. form singular) och "reperna" (best. form plural) eftersom det heter just EN repetition.

Men håll med om att det låter dumt med "Jag har en rep då. Men den repen är slut vid 20."

En repetition - en rep
Repetitionen - repen
Repetitionerna - reperna

Eller?