Det finns tre ord som beskriver sanningen - hur det faktiskt på riktigt ligger till:
KÄRLEK, ÄKTHET & GLÄDJE!
De som tror annat har feeeeel... *Na na na na naa naa!* (Retstickemelodin från lekis...)
Tack & gonatt!
söndag 21 mars 2010
Lite salt, tack. Eller.... en stor nypa, förresten!
Det är rätt intressant nu när man faktiskt deltar i Körslaget att följa lite vad som skrivs om en såhär i efterhand. Gällande körens insats från igår så har jag bara sett positiva kommentarer, och det är SKITKUL!
Men så har man ju läst det där med att "Picassos show stoppas av TV4". Tydligen ska vi i kören ha fått en så avancerad koreografi och repat så mycket att vi tappat hur många kilon som helst, i princip... Hahaha..!!! Ja, är man överviktig som jag, och aldrig tidigare direkt tränat så är det väl inte konstigt att man tappar lite nu när man sätter igång med å dansa? Det finns ju liksom lite att ta av här...
Att vår koreografi ströks är rent bull****. Vi gick ut å körde precis det vi förberett, och lämnade sen scenen med mungiporna uppe vid öronen - var och en av oss. Vi var så sjuuukt nöjda, glada och speedade och ville bara in på scenen å köra allt igen, igen och igen!
Har också sett att det skrivits om de kläder vi hade förberett... Jag bara skrattar åt det hela, för det är så felaktigt vinklat. Aldrig i livet att nån av oss tjejer i kören skulle gå ut på scen i kortkorta vulgo-kjolar i så kallad musikant-stil. Nåväl. Det är väl sånt här man får vara beredd på nu, att det skrivs lite vad som helst. Men en sak är säker - så fort det står i tidningarna att Team Picasso hade kvällens bästa framträdande och borde vinna hela Körslaget - DÅ kan ni TILL 100% lita på det ni läser!
Slutligen vill jag bara säga att vi är ett fantastiskt gäng, som trivs så sjukt bra ihop, och som har turen att få ha Marie som ledare för detta.
En för alla, alla för en!! Wohoo!!
Men så har man ju läst det där med att "Picassos show stoppas av TV4". Tydligen ska vi i kören ha fått en så avancerad koreografi och repat så mycket att vi tappat hur många kilon som helst, i princip... Hahaha..!!! Ja, är man överviktig som jag, och aldrig tidigare direkt tränat så är det väl inte konstigt att man tappar lite nu när man sätter igång med å dansa? Det finns ju liksom lite att ta av här...
Att vår koreografi ströks är rent bull****. Vi gick ut å körde precis det vi förberett, och lämnade sen scenen med mungiporna uppe vid öronen - var och en av oss. Vi var så sjuuukt nöjda, glada och speedade och ville bara in på scenen å köra allt igen, igen och igen!
Har också sett att det skrivits om de kläder vi hade förberett... Jag bara skrattar åt det hela, för det är så felaktigt vinklat. Aldrig i livet att nån av oss tjejer i kören skulle gå ut på scen i kortkorta vulgo-kjolar i så kallad musikant-stil. Nåväl. Det är väl sånt här man får vara beredd på nu, att det skrivs lite vad som helst. Men en sak är säker - så fort det står i tidningarna att Team Picasso hade kvällens bästa framträdande och borde vinna hela Körslaget - DÅ kan ni TILL 100% lita på det ni läser!
Slutligen vill jag bara säga att vi är ett fantastiskt gäng, som trivs så sjukt bra ihop, och som har turen att få ha Marie som ledare för detta.
En för alla, alla för en!! Wohoo!!
GO TEAM PICASSO!
Jag vet inte riktigt hur jag ska beskriva de känslor som far runt i mig i denna stund. Det är en blandning av allt fantastisk som finns att känna, i princip. Det är kärlek, glädje, tacksamhet, värme, gemenskap... YOU NAME IT!
Kom för en timme sen hem från Stockholm och premiärsändningen av Körslaget. Och fy fasen... Vi gjorde så sjuuukt bra ifrån oss i TEAM PICASSO!!! Och Gabriel Fors som numera är med som kommentator gillade oss som tusan - fick ståpäls å grejer. Och det kan jag säga att jag med fick - det var så otroligt FANTASTISKT att få vara med om det här ikväll, och jag kan inte vänta till nästa gång! Är så otroligt glad över att jag får vara med om allt detta!
Och så har vi ju Marie. Vilken jäkla klippa! Hon är HELT RÄTT PERSON för detta uppdrag! Hon har verkligen lyckats få ihop ett sånt otroligt GÖTT gäng! En otrolig gemenskap, värme och kärlek oss körmedlemmar emellan.
Nu ska vi ladda järnet inför nästa sändning som går av stapeln om en vecka, och riktar in oss på att göra MINST lika bra ifrån oss då som ikväll. Glöm inte att fortsätta rösta!!
Nu är det sängen som gäller. Jag kommer somna ovaggad, med en härlig känsla av ren glädje i själ och hjärta.
TACK FINA ROSA KÖR OCH MARIE FÖR DENNA GÅNG! Och även stort TACK till er alla som visar erat stöd på olika sätt!!!
Bamsekram och gonatt!!!
Kom för en timme sen hem från Stockholm och premiärsändningen av Körslaget. Och fy fasen... Vi gjorde så sjuuukt bra ifrån oss i TEAM PICASSO!!! Och Gabriel Fors som numera är med som kommentator gillade oss som tusan - fick ståpäls å grejer. Och det kan jag säga att jag med fick - det var så otroligt FANTASTISKT att få vara med om det här ikväll, och jag kan inte vänta till nästa gång! Är så otroligt glad över att jag får vara med om allt detta!
Och så har vi ju Marie. Vilken jäkla klippa! Hon är HELT RÄTT PERSON för detta uppdrag! Hon har verkligen lyckats få ihop ett sånt otroligt GÖTT gäng! En otrolig gemenskap, värme och kärlek oss körmedlemmar emellan.
Nu ska vi ladda järnet inför nästa sändning som går av stapeln om en vecka, och riktar in oss på att göra MINST lika bra ifrån oss då som ikväll. Glöm inte att fortsätta rösta!!
Nu är det sängen som gäller. Jag kommer somna ovaggad, med en härlig känsla av ren glädje i själ och hjärta.
TACK FINA ROSA KÖR OCH MARIE FÖR DENNA GÅNG! Och även stort TACK till er alla som visar erat stöd på olika sätt!!!
Bamsekram och gonatt!!!
måndag 15 mars 2010
TEAM PICASSO!
Jajjemen! Nu får vi äntligen gå ut med det jag så länge bara velat skrika rätt ut:
Jag är med i TEAM PICASSO som tävlar för Västerås i TV 4:s KÖRSLAGET, med start NU PÅ LÖRDAG kl.20.00!!!
WOHO!!!
Men vill man få en liten försmak av vår kör så kan man glutta på kvällens "Förkväll" på TV 4. Då medverkar Marie med sex av medlemmarna ur Team Picasso. Under tiden står vi andra å repar dans. (TACK Annelie Hallström och Fryxellska Skolan för att ni sponsrar med danslokal!)
Vi är 20 st som förra fredagen (rättare sagt natten till lördagen) blev utvalda av Marie, och jag måste säga att hon lyckats få ihop ett hur härligt gäng som helst. Vi skrattar bra ihop, vi dansar bra ihop, och framförallt - vi SJUNGER bra ihop!
Repen är nu i full gång, kan jag säga. På fredag drar vi till Stockholm, och på lördag är det dags för första programmet. Och det kommer bli G.R.Y.M.T! Så alla Västeråsare och andra i Sverige som gillar BRA körsång á la show - se till att rösta järnet på just TEAM PICASSO!
"O, a, oaeh - vi är VästeROSAre!"
Jag är med i TEAM PICASSO som tävlar för Västerås i TV 4:s KÖRSLAGET, med start NU PÅ LÖRDAG kl.20.00!!!
WOHO!!!
Men vill man få en liten försmak av vår kör så kan man glutta på kvällens "Förkväll" på TV 4. Då medverkar Marie med sex av medlemmarna ur Team Picasso. Under tiden står vi andra å repar dans. (TACK Annelie Hallström och Fryxellska Skolan för att ni sponsrar med danslokal!)
Vi är 20 st som förra fredagen (rättare sagt natten till lördagen) blev utvalda av Marie, och jag måste säga att hon lyckats få ihop ett hur härligt gäng som helst. Vi skrattar bra ihop, vi dansar bra ihop, och framförallt - vi SJUNGER bra ihop!
Repen är nu i full gång, kan jag säga. På fredag drar vi till Stockholm, och på lördag är det dags för första programmet. Och det kommer bli G.R.Y.M.T! Så alla Västeråsare och andra i Sverige som gillar BRA körsång á la show - se till att rösta järnet på just TEAM PICASSO!
"O, a, oaeh - vi är VästeROSAre!"
måndag 8 mars 2010
Det ska bli så bra.
Ska ta nya tag och komma igen. Jag är ju PEPPAD! Men man möter lite motstånd på vägen ibland i form av saker som inte riktigt går som man vill. Men som sagt - nya tag är det som gäller nu. Å det ska bli så bra.
Det gäller ibland att komma ihåg att det är i motvind, och inte i medvind, som en drake lyfter.
En überglad KLANT.
Jag är människa, vilket innebär att man inte alltid är helt felfri. Ingen människa är det - det går liksom inte. Alla gör sina misstag emellanåt, stora eller små sådana. Även jag gör det, men det betyder inte att de är medvetna. Ibland blir det liksom bara jättefel.
Har rätt mycket att hålla i ordning på uppe i huvudet just nu, så jag vill be alla att verkligen ha överseende med att minnet kanske sviker lite sådär emellanåt. Och därmed vill jag också be er påminna mig om saker och ting. Då menar jag inte sånt i stil med "du... kom ihåg att det är måndag idag... alltså är det tisdag imorrn" eller "glöm inte att borsta tänderna innan du lägger dig!". Sånt minns man ju ändå.
Men ja, ni fattar grejen. Mer viktiga saker liksom.
Just nu känner jag mig itne bara KLANTIGAST i hela världen. Utan också GLADAST!
Nåväl. Häppåer så länge!
Har rätt mycket att hålla i ordning på uppe i huvudet just nu, så jag vill be alla att verkligen ha överseende med att minnet kanske sviker lite sådär emellanåt. Och därmed vill jag också be er påminna mig om saker och ting. Då menar jag inte sånt i stil med "du... kom ihåg att det är måndag idag... alltså är det tisdag imorrn" eller "glöm inte att borsta tänderna innan du lägger dig!". Sånt minns man ju ändå.
Men ja, ni fattar grejen. Mer viktiga saker liksom.
Just nu känner jag mig itne bara KLANTIGAST i hela världen. Utan också GLADAST!
Nåväl. Häppåer så länge!
söndag 7 mars 2010
Hej då, sportlov!
Jahapp, så var det slut på detta sportlov då - imorrn är det dags att bege sig tillbaka till jobbet. Ska bli kul i och för sig, har inget emot att jobba. Ska faktiskt försöka jobba äset av mig nu.
Känner mig liksom allmänt peppad på det mesta just nu, av olika anledningar... Känns som att man har saker att se fram emot nu... Bl.a. är några konserter inbokade. Among other things. Å så. Så det så!
Känner mig liksom allmänt peppad på det mesta just nu, av olika anledningar... Känns som att man har saker att se fram emot nu... Bl.a. är några konserter inbokade. Among other things. Å så. Så det så!
fredag 5 mars 2010
HEJ DÅ!
Nu åker jag ner på stan! Jocke har redan väntat på mig en stund, han blev färdig tidigare än han trott. Såatte.... Nu kör vi!!! (Kan idag även sägas med ett hårt "k", höhöhö...)
Nu jäklar.
Nu jäklar.
PEPP!
Jamen visst! Pepp pepp pepp! Så känns det idag. Och av olika anledningar har jag bara blivit mer taggad sen igår, så vi får väl se hur långt det bär. Jag vet att man kommer att få besked idag, tydligen. Antingen ett "ja", "nej" eller ett "kanske". Får man ett kanske så får man stanna kvar där nere tills ALLA sjungit klart, och därefter får man gå in typ fyra och fyra och ställa sig på rad och sjunga en trudilutt igen.
Nåväl.
Är just nu klädd i endast en handduk, inte det optimala att gå på audition i. Så nu ska kläderna på, och därefter sminket. Jao!
Märker själv att jag egentligen inte har nåt vettigt att skriva just nu, måste bara få ur mig lite energi i form av skrift...
Nu kläder och smink!
Nåväl.
Är just nu klädd i endast en handduk, inte det optimala att gå på audition i. Så nu ska kläderna på, och därefter sminket. Jao!
Märker själv att jag egentligen inte har nåt vettigt att skriva just nu, måste bara få ur mig lite energi i form av skrift...
Nu kläder och smink!
torsdag 4 mars 2010
Tips från coachen!
Kikade in en sväng på Maries blogg som en sista grej innan jag skulle stänga av här, och där avslutade hon sitt senaste inlägg såhär:
Nä, NU är det i alla fall dags att stänga av den här burken och gå och lägga sig.
Gonatt!
(Hoppas det var ok att jag gjorde en skärmdump!)
Och ja, vad ska man säga..?
DET ÄR KLART SOM KORVSPAD ATT MAN ÄR REDO! Och jag tar till mig rådet, vill jag lova! :)Nä, NU är det i alla fall dags att stänga av den här burken och gå och lägga sig.
Gonatt!
Audition till Körslaget - imorrn äre dags!!!
Det är sjukt vad fort de senaste dagarna gått. Tyckte det var tisdag nyss... Men nu är det torsdag kväll, vilket innebär att man om ett dygn, eller möjligen till och med mindre än ett dygn, kanske vet hur det gått - om man kommit med i TEAM PICASSO eller inte.
Jag är i alla fall helt på det klara nu med vilken låt jag ska köra. Det blir... *trumvirvel*
Ray Charles' Hallelujah I just love him so i en rätt soulig, svängig och ösig variant á la Sofia. Kan den låten utan och innan, och det är en förutsättning när man ska söka nåt sånt här.
Nerverna börjar kännas lite, och man är lite spänd över hur det hela kommer kännas rent trygghetsmässigt sett. Kan i och för sig inte tänka mig att Marie skulle vara nån dryg människa i Kishti-stil, så det borde nog inte vara nåt problem på den fronten. Har fått intrycket av att hon är en skön tjej med rätt mycket humor, sånt gillas. Så det ska nog gå bra, hoppas jag.
Ska träffa Jocke på stan imorrn redan strax efter 12. Får se hur mycket folk det är som redan då står och köar för inskrivningen. Är det inga alls just då så avvaktar vi lite, går å strosar lite i affärer och tar det allmänt soft. Men håller oss ändå i krokarna. Och är det redan kö, ja då ställer vi oss i den. Vore ju ändå rätt skönt att få vara bland de första som söker - medan man ännu är fräsch i rösten.
Nåväl. Jag ser det hela mest som en kul grej, men skulle föstås bli überglad om jag kom med. Man har ju ändå fått höra från andra som varit med tidigare att det är nåt av det roligaste de varit med om.
Nu ska jag lägga fram Jockes och mina ansökningspapper, så de inte glöms imorrn. Skönt förresten att slippa betala dyr parkering för imorgon... Ställer mig på jobbets parkering - alldeles graaatis. Najs.
Nåväl. Nu är det sovtajm så man känner sig utvilad inför morgondagens äventyr.
Wish me och mina vänner luck!
Jag är i alla fall helt på det klara nu med vilken låt jag ska köra. Det blir... *trumvirvel*
Ray Charles' Hallelujah I just love him so i en rätt soulig, svängig och ösig variant á la Sofia. Kan den låten utan och innan, och det är en förutsättning när man ska söka nåt sånt här.
Nerverna börjar kännas lite, och man är lite spänd över hur det hela kommer kännas rent trygghetsmässigt sett. Kan i och för sig inte tänka mig att Marie skulle vara nån dryg människa i Kishti-stil, så det borde nog inte vara nåt problem på den fronten. Har fått intrycket av att hon är en skön tjej med rätt mycket humor, sånt gillas. Så det ska nog gå bra, hoppas jag.
Ska träffa Jocke på stan imorrn redan strax efter 12. Får se hur mycket folk det är som redan då står och köar för inskrivningen. Är det inga alls just då så avvaktar vi lite, går å strosar lite i affärer och tar det allmänt soft. Men håller oss ändå i krokarna. Och är det redan kö, ja då ställer vi oss i den. Vore ju ändå rätt skönt att få vara bland de första som söker - medan man ännu är fräsch i rösten.
Nåväl. Jag ser det hela mest som en kul grej, men skulle föstås bli überglad om jag kom med. Man har ju ändå fått höra från andra som varit med tidigare att det är nåt av det roligaste de varit med om.
Nu ska jag lägga fram Jockes och mina ansökningspapper, så de inte glöms imorrn. Skönt förresten att slippa betala dyr parkering för imorgon... Ställer mig på jobbets parkering - alldeles graaatis. Najs.
Nåväl. Nu är det sovtajm så man känner sig utvilad inför morgondagens äventyr.
Wish me och mina vänner luck!
onsdag 3 mars 2010
Audition till Körslaget - 3 dagar kvar!
I och med att klockan passerat midnatt för ett tag sen så är det onsdag, vilket innebär att det nu är TRE dagar kvar till audition till Körslaget! Woho!
Har ännu inte fått så många förslag på låtar man skulle kunna köra på audition... Har väl mina idéer på vilken jag ska köra. Men sitter du på nåt förslag till mig så tas det tacksamt emot!
Nu är det hög tid att sova. Imorrn väntar ett körrep i Falun, följt av "Körpub" efteråt. Så det blir till att spendera en natt på Falu gamla fängelse som är omgjort till vandrarhem. Och efter natten där är det torsdag. Dvs. dagen före audition. Woho!
Gonatt!
tisdag 2 mars 2010
Vidriga människor.
Det finns olika sorters människor i vår värld, vi omges av folk med olika personligheter varje dag. Ingen är den andra lik, men oftast har vi i alla fall det sunda förnuftet gemensamt. Oftast, som sagt.
För det finns ju de människor, har jag märkt, som inte verkar ha ett sånt. Människor som ser sig själva som jordens mittpunkt, som inte bryr sig ett skit om andra - men som ger sken av att göra det. Människor som vill utnyttja en för sin egen vinnings skull, och som vägrar ge sig trots att man tydligt visat att man genomskådat dem och insett deras verkliga motiv. Folk som sårar en gång på gång. Man kan ju omöjligt ha ett sunt förnuft när man gör så.
Fick ett mess igår från en sån här människa. Lärde känna personen i fråga för snart, ja, vad är det... fyra år sen? Den här personen har flera gånger under de senaste snart två åren hört av sig trots att människan vet att jag inte vill ha nåt med denne att göra. Jag blir stött varje gång denne hör av sig, för det är så jäkla uppenbart vad personen i fråga vill. Skiter fullständigt i mig som person, men ser mig kanske som svag och att jag därför ska ge efter.
Glöm det. Jag är inte dum i huvudet.
Du har visat vad du går för, och jag är värd så sjukt mycket mer och nån så mycket bättre än du. Dina chanser är brända för längsen, och jag fattar inte vad det är som gör att du inte kan inse det. Ge upp och låt mig vara. Lämna mig i fred för all framtid - vill inte ha något med dig att göra. Vore det inte så att det är jäkligt jobbigt att byta mobilnummer i och med att man måste skicka ut sitt nya nummer till folk som förtjänar att ha det, så skulle jag byta med en gång. Och ha det hemligt. Bara för att bli av med dig.
Det är när folk beter sig på ett vidrigt sätt som man verkligen inser värdet av en riktig vänskap, och som man uppskattar de verkliga vänner man har. Jag är jäkligt lyckligt lottad att ha så många otroligt fina vänner. Ni ska bara veta hur älskade ni är av mig. Jag säger det tyvärr inte ofta... Men så är det i alla fall.
För det finns ju de människor, har jag märkt, som inte verkar ha ett sånt. Människor som ser sig själva som jordens mittpunkt, som inte bryr sig ett skit om andra - men som ger sken av att göra det. Människor som vill utnyttja en för sin egen vinnings skull, och som vägrar ge sig trots att man tydligt visat att man genomskådat dem och insett deras verkliga motiv. Folk som sårar en gång på gång. Man kan ju omöjligt ha ett sunt förnuft när man gör så.
Fick ett mess igår från en sån här människa. Lärde känna personen i fråga för snart, ja, vad är det... fyra år sen? Den här personen har flera gånger under de senaste snart två åren hört av sig trots att människan vet att jag inte vill ha nåt med denne att göra. Jag blir stött varje gång denne hör av sig, för det är så jäkla uppenbart vad personen i fråga vill. Skiter fullständigt i mig som person, men ser mig kanske som svag och att jag därför ska ge efter.
Glöm det. Jag är inte dum i huvudet.
Du har visat vad du går för, och jag är värd så sjukt mycket mer och nån så mycket bättre än du. Dina chanser är brända för längsen, och jag fattar inte vad det är som gör att du inte kan inse det. Ge upp och låt mig vara. Lämna mig i fred för all framtid - vill inte ha något med dig att göra. Vore det inte så att det är jäkligt jobbigt att byta mobilnummer i och med att man måste skicka ut sitt nya nummer till folk som förtjänar att ha det, så skulle jag byta med en gång. Och ha det hemligt. Bara för att bli av med dig.
Det är när folk beter sig på ett vidrigt sätt som man verkligen inser värdet av en riktig vänskap, och som man uppskattar de verkliga vänner man har. Jag är jäkligt lyckligt lottad att ha så många otroligt fina vänner. Ni ska bara veta hur älskade ni är av mig. Jag säger det tyvärr inte ofta... Men så är det i alla fall.
måndag 1 mars 2010
Gå med, vettja!
Nu är en ny facebookgrupp startad, och jag tycker att DU ska gå med! Visa ditt stöd och heja på den blivande kören från Västerås.Fyra dagar kvar till audition!
Audition till Körslaget - 4 dagar kvar!
...och jag efterlyser fortfarande förslag på olika bra, ösiga låtar som man skulle kunna köra då.
Hjälp mig!
Hjälp mig!
Fredagens fest.
I fredags fyllde ju min kära syster 40 år, och hade därför fest dagen till ära. Tänkte lägga upp ett par bilder här, varav den första är på födelsedagsbarnet i fråga. Och jag måste säga att jag själv inte alls tycker hon ser ut att vara 40. Dra av en sisådär 5-6 år så börjar vi närma oss den ålder jag tycker hon ser ut att höra till.
Systeryster med välkomstbålen redo.
I födelsedagspresent av mig fick kära syster ett halssmycke som jag designat, och som silversmeden Charlotte Modig smitt. Blev riktigt nöjd över resultatet! Tydligen syrran med, med tanke på att hon valde att ha det på sig på festen.
Hur dum får man bli?
Klicka på bilden för att komma till artikeln.
I och med att gubben åt upp sin vinstlott så ska pengara istället gå till välgörande ändamål. Ryanair uppmanar folk att gå in på deras hemsida och rösta var pengarna ska hamna. Det finns fem alternativ:
1. En välgörenhetsorganisation för personer som har svårt att hantera sin ilska
2. En välgörenhetsorganisation för personer med ätstörningar
3. En välgörenhetsorganisation för personer med spelmissbruk
4. En välgörenhetsorganisation för problembarn
5. En välgörenhetsorganisation för personer med psykiska problem
Haha det skulle vara alternativ ett då, så gubben i alla fall kan dra lite nytta av vinsten.
Rösta kan man göra HÄR. Resultatet av röstningen kommer att meddelas nu på fredag, den 5 mars.
Kvinnan med startkablarna.
Jag vet inte om det hände nåt med min bil förra helgen i och med det lilla besöket i diket, som jag tidigare berättat om. I veckan så har den nämligen börjat krångla. Det började typ i tisdags eller så... Jag hade slutat jobbet, och kom ut till parkeringen och skulle åka hem. Satte mig i bilen och vred om nyckeln. Inget hände. Inte det minsta ljud hördes. Panik! Och inga startkablar hade jag heller... Tack och lov så var min chef kvar, och hon hade ett par i sin bil som jag kunde få låna. Så med hjälp av min kollegas pigga batteri i sin bil så lyckades jag få igång min egen. Thank God!
Så åkte vi iväg i en varsin bil och skulle handla, och när vi står på parkeringen vid ICA och jag slagit av min bil så säger min kollega: "Men du, slå av lyset - det är på." Jag fattade ingenting. Vaddå på? Mitt lyse slås ju av automatiskt när jag stänger av motorn. Men han hade ju rätt - lyset var på. Fast det inte var det. Men det var det. Fast ändå inte. Där hade vi alltså problemet till att batteriet var urladdat när jag skulle iväg från jobbet. Av någon konstig anledning så har lyset stått på, fast det automatiskt ska slås av när man stänger av motorn.
Fan.
Åkte hem till mina föräldrar där pappa skulle ta sig en titt på det hela. Men när jag väl kom dit så behövdes det inte någon hjälp - då fungerade lyset plötligt som det ska igen. Skumt.
Startkablarna lämnades tillbaka till chefen dagen efter, och bilen har funkat prima sen dess.
Fram till ikväll.
Var å fikade med finaste Nathalie på stan i eftermiddags, och när jag sen skulle åka hem så hände samma sak med bilen. Den var stendöd. Skit också! Frågade några förbipasserande om de möjligen hade några startkablar, men det hade de inte. Ser sen hur trapphuset i huset intill tänds, och strax kommer en kvinna ut. Tänkte att jag testar och hör med henne om hon äger några startkablar, och har hon inte det så får jag väl ringa pappa då...
Men jag behövde inte ringa honom - kvinnan hade ett par kablar i sin bil! Så efter mycket om och men lyckades vi få igång min bil. Tackade henne enormt och gav henne en kram i brist på en bukett blommor, och så åkte hon iväg.
Själv skulle jag ut till min kollega, men jag stannade vid en mack på vägen och införskaffade mig ett par helt egna startkablar. Det kan ju tydligen vara bra att ha sånna liggandes i bilen, har jag hört...
Åkte ut till kollegan och var där i ett par timmar medan lyset på bilen stod och blev svagare och svagare utanför. Så det blev samma procedur igen när jag skulle hem, vilket innebar att jag fick inviga mina nyinköpta startkablar. Men när jag öppnade motorhuven så fick jag syn på något som inte skulle vara där - ett par vita fingervantar som låg där mitt på motorn. Haha! De måste tillhöra kvinnan som hjälpte mig..!
Så nu är en "dagens blomma" skickad till Vestmanlands Läns Tidning, där jag tackat kvinnan så mycket igen och också uppmanat henne att ta kontakt med VLT som nu har mitt nummer, så att hon kan få tillbaka sina vantar.
Slutet gott, allting gott, I guess.
Så åkte vi iväg i en varsin bil och skulle handla, och när vi står på parkeringen vid ICA och jag slagit av min bil så säger min kollega: "Men du, slå av lyset - det är på." Jag fattade ingenting. Vaddå på? Mitt lyse slås ju av automatiskt när jag stänger av motorn. Men han hade ju rätt - lyset var på. Fast det inte var det. Men det var det. Fast ändå inte. Där hade vi alltså problemet till att batteriet var urladdat när jag skulle iväg från jobbet. Av någon konstig anledning så har lyset stått på, fast det automatiskt ska slås av när man stänger av motorn.
Fan.
Åkte hem till mina föräldrar där pappa skulle ta sig en titt på det hela. Men när jag väl kom dit så behövdes det inte någon hjälp - då fungerade lyset plötligt som det ska igen. Skumt.
Startkablarna lämnades tillbaka till chefen dagen efter, och bilen har funkat prima sen dess.
Fram till ikväll.
Var å fikade med finaste Nathalie på stan i eftermiddags, och när jag sen skulle åka hem så hände samma sak med bilen. Den var stendöd. Skit också! Frågade några förbipasserande om de möjligen hade några startkablar, men det hade de inte. Ser sen hur trapphuset i huset intill tänds, och strax kommer en kvinna ut. Tänkte att jag testar och hör med henne om hon äger några startkablar, och har hon inte det så får jag väl ringa pappa då...
Men jag behövde inte ringa honom - kvinnan hade ett par kablar i sin bil! Så efter mycket om och men lyckades vi få igång min bil. Tackade henne enormt och gav henne en kram i brist på en bukett blommor, och så åkte hon iväg.
Själv skulle jag ut till min kollega, men jag stannade vid en mack på vägen och införskaffade mig ett par helt egna startkablar. Det kan ju tydligen vara bra att ha sånna liggandes i bilen, har jag hört...
Åkte ut till kollegan och var där i ett par timmar medan lyset på bilen stod och blev svagare och svagare utanför. Så det blev samma procedur igen när jag skulle hem, vilket innebar att jag fick inviga mina nyinköpta startkablar. Men när jag öppnade motorhuven så fick jag syn på något som inte skulle vara där - ett par vita fingervantar som låg där mitt på motorn. Haha! De måste tillhöra kvinnan som hjälpte mig..!
Så nu är en "dagens blomma" skickad till Vestmanlands Läns Tidning, där jag tackat kvinnan så mycket igen och också uppmanat henne att ta kontakt med VLT som nu har mitt nummer, så att hon kan få tillbaka sina vantar.
Slutet gott, allting gott, I guess.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
